Konsten att gå på pub

Laholms publiv är intensivt. Detta föranledde vår trefliga rotaryklubb att torsdag kväll den 8 februari innevarande år försöka sig på ett besök på ett slikt näringsställe – beläget på ortens stadshotell.

Det gick sådär.

När de törstigaste (inga namn) nådde fram till vatten(?)hålet angavs dymedelst ett anslag att puben var stängd på grund av mord på hotellet. Lite drastiskt – men det får man ju respektera.

De törstande ringde då skribenten, som antagligen bedömdes törstig.

Skribenten reagerade med ryggmärgen och ringde två samtal. Först till Den Avsuttne Presidenten, en stabil norska man i sina bästa år, för att be(ordra) honom att fatta posto vid pubens entré och skicka de törstande till restaurang Annabelle, dit de första törstande retirerat. Sedan till den medlem som tillika ör sekreterare i Laholm Whisky Society och som satt på bussen till Laholm. Han var säkert nära uttorkning (dehydration).

Då ringde Posten: här är öppet på puben! Vad göra? 

Skribenten slog sig fram till Annabelle. Där satt redan ett helt gäng.

Vad göra nu? Jag ringer Posten: du, här sitter ett helt gäng och de har redan beställt mat och dricka! Kan du inte ta dig hit med alla andra törstiga???

Posten offrade sig och kom med ett gäng till Annabelle.

Det slutade med en total ommöblering av lokalen under mycket förbrödrande och försystrande omständigheter – och en god dagskassa för Annabelle. Vi blev, tror jag, fjorton glada som åt och drack – men inte på någon pub!

Som inte hade haft något mord. I varje fall inte den kvällen…

Lärpeng: om du har ett mord på ditt hotell – glöm inte att ta ner skylten när mordet är utrett.

Och sensmoral: ha aldrig några mord på ditt hotell….

Skrev

Lasse Hed